Genom att integrera konventionell och antroposofisk vård får patienterna tillgång till en extra stor verktygslåda för att nå bättre hälsa. Den här integrativa vården inkluderar hela människan som en odelbar helhet – det kroppsliga, själsliga, sociala och existentiella – och det innebär också ett mycket öppet lyssnande på patientens behov och situation. Det berättar Linn Rönne och Nadia El Madani, som är sjuksköterskor på Vidar Rehab.
Viktigt att bli sedd
Den antroposofiska läkekonsten kan sägas stå på tre ben – omvårdnad, terapeutiska behandlingar och medicinska behandlingar – och är egentligen en fusion mellan konventionell och antroposofisk medicin. Det är en inriktning som finns i många länder och erbjuds idag på minst 25 sjukhus i Europa. Helhetssynen på människan och den goda omvårdnaden är grundläggande här, liksom en stor lyhördhet för patienten som individ.
– Det är viktigt för många patienter vi möter på Vidar Rehab. För att uppnå hälsa är vår erfarenhet att det till en början ofta krävs ett öppet lyssnande och bekräftelse. När patienten känner sig ”sedd” skapas bättre förutsättningar för patientens eget engagemang och ansvarstagande, säger Linn Rönne.
Patienternas egna berättelser ges stort utrymme och är även en avgörande utgångspunkt i omvårdnadsarbetet. Känslan av att vara sedd främjas på Vidar Rehab på en rad olika sätt av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, konstterapeuter, massageterapeuter, läkeeurytmister, sjukgymnaster, kökspersonal, badterapeuter – alla i en gemensam vårdkultur.
Extra många verktyg för hälsa
Vidar Rehab erbjuder rehabilitering av patienter med bland annat stressrelaterad ohälsa, kronisk svår smärta samt patienter med cancerdiagnoser som genomgått cancerbehandlingar.
– Den genomgående intentionen är att stärka det friska i människan, vilket brukar kallas ett salutogent synsätt. Den antroposofiska helhetssynen är ett viktigt redskap för oss och hjälper ofta patienter att återfå en individuell balans i livet på vägen till hälsa, lindring och bättre livskvalitet, säger Nadia El Madani.
Som sjuksköterskor inom integrativ, antroposofisk vård har Linn och Nadia extra många verktyg att arbeta med. Det ger flera vägar till hälsa. Utifrån en bas av beröring och stödjande samtal har man förutom sedvanlig omvårdnad också möjlighet att ge patienter exempelvis olika former av omslag, fotbad, insmörjningar, kompresser samt ordinerade antroposofiska och konventionella läkemedel.
– Vi följer patientens väg hos oss, vi stöttar en balanserad dygnsrytm och följer upp och utvärderar deras kroppsliga och själsliga omvårdnadsbehov. Fokus i vårt arbete är att vara lyhörda för att varje människa är unik, så att vi på bästa sätt kan ge individuell vård, säger Linn Rönne.
God omvårdnad är integrativ
Omvårdnad har egentligen varit integrativ ända sedan Florence Nightingales dagar och sjuksköterskeyrkets födelse. Forskarna Kreitzer och Koithan sammanfattade för några år sedan några grundläggande principer för integrativ omvårdnad. Bland annat handlar de om en helhetssyn på människan, att hon har en medfödd kapacitet för hälsa och att naturen har återuppbyggande egenskaper. Vidare att integrativ omvårdnad är personcentrerad och relationsbaserad, att den använder den fulla bredden av terapeutiska metoder för att förstärka hälsoprocesser samt att fokus ligger på hälsa och välbefinnande.
– Vi som är legitimerade sjuksköterskor och omvårdnadspersonal på Vidar Rehab arbetar utifrån dessa principer sedan drygt 30 år tillbaka, alltså långt innan de blev formulerade, berättar Nadia El Madani.
– När det gäller omvårdnaden är det kanske främst helhetssynen och vårdandet med en tydlig själslig och existentiell ansats som kännetecknar Vidar Rehab. Det här framställs ibland som kontroversiellt i debatter, men bör vara en självklarhet, menar Linn Rönne.
Att ha en helhetssyn i vården är egentligen varken främmande eller kontroversiellt om man tittar på officiella avsiktsförklaringar kring vård och hälsa. Det är exempelvis grundlagt i svensk sjuksköterskeförenings ”Värdegrund för Omvårdnad”, där människan beskrivs som en enhet av kropp, själ och ande. I en folkhälsopolitisk proposition (”En förnyad hälsopolitik”) redan för 10 år sedan kan man läsa att ”Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik”. Existentiell hälsa är överhuvudtaget något som det på senare tid pratas alltmer om i vård-Sverige, även om praktiken kanske inte riktigt har hängt med. Internationellt har Världshälsoorganisationen WHO sedan länge efterlyst mer samarbete med den integrativa vården och även pekat på de själsliga hälsodimensionerna.