Arkitektur och miljö
Vidar Rehab ligger i Ytterjärna, några mil söder om Stockholm, vackert beläget vid Järnafjärden och omgivet av kretsloppsgårdar, sörmländska skogar och öppna slätter. Här finns också den vackra trädgårdsparken, som anlades av konstnären Arne Klingborg, och som varit en förebild bl a för Rosendals trädgårdar och Wijs trädgårdar i Ockelbo. Hela området genomkorsas av vackra promenadvägar.
Vidar Rehab – f d Vidarkliniken – är utformat för att både stimulera sinnena och skapa lugn och harmoni. Att vårdmiljön bidrar till läkande har alltid varit en viktig del av den helhetssyn på hälsa som Vidarkliniken/Vidar Rehab står för. Här spelar både byggnaderna och den omgivande miljön av natur och trädgård en viktig roll.
Arkitekten Erik Asmussen gestaltade och utformade Vidarkliniken/Vidar Rehab utifrån ett nära samråd med läkare, sjuksköterskor, terapeuter, ekonomer med flera. Man utgick mycket från patienternas situation och individuella behov i olika stadier av en läkningsprocess. Allt ifrån lugn och ro till mer utåtriktat intresse för omgivning och social kontakt. Den arkitektoniska omsorgen om vårdmiljön tar sig här uttryck i rum och utrymmen, materialval, inredning, färgsättning, ljus och även konst. Allt är anpassat efter vad som sker på respektive plats. Det ger en vacker, funktionell, lugnande och stimulerande miljö, som på flera sätt direkt påverkar människor i en hälsoprocess.
Vidar Rehab ser inte ut som ett vanligt sjukhus. Byggnaden är utformad i samklang med naturen, allt ligger nära marken och exteriört är den färgsatt i varmt rosa.
Färgsättningen i hela sjukhuset bygger på Goethes färglära och är mycket medvetet vald utifrån plats, funktion och behov. Allt är målat med laseringsteknik som ger ett mjukt möte med arkitekturen.
Öppna lösningar med genomtänkta variationer
Kring sjukhusets reception på entréplanet möts man av en öppen, vänlig, ljus miljö med högt i tak och generösa fönsterytor mot den stora, gröna innergården. De laserade väggarna går i soligt gult och grönt, som leder över till den omgivande naturen. Här finns en öppenhet och rymlighet som man upplever i många av sjukhusets utrymmen. På golvet på nedre plan ligger vacker marmor, som tillsammans med övrig utformning signalerar offentlig miljö.
På övre planet finns en mer omslutande miljö med trägolv, mild belysning och ofta mindre fönster och djupare fönsternischer. Färgerna, bland annat blålila och citrongult, förstärker den mer omhöljande gesten i arkitekturen som finns här. Färgsättningen på de olika korridorväggarna varierar också i mjuka laserade övergångar och den milda väggbelysningen på vårdavdelningarna tar tillsammans med lasyrfärgerna fram skiftningarna i väggmaterialet. Det är överlag mycket tyst och stilla här, utan störande bakgrundsljud.
Alla korridorer på sjukhuset är svängda och vidgar sig då och då till större utrymmen eller alkover med sittplatser, konst och annat. I vårdavdelningarnas dagrum är det öppet med generöst ljusinsläpp från stora fönster och högt i tak. Sammantaget ger allt detta en variationsrik och stimulerande miljö. Även taken i sjukhusets olika utrymmen har varierande form. Många fönsternischer är vinklade med större öppning inåt, vilket ger just en öppnande känsla. Här och där finns pelare som till sin form är tänkta att subtilt signalera ett uppburet och upprätt förhållningssätt som människa. Ett genomgående intryck är att det överallt finns lekfulla variationer och intressanta vinklar och vrår.
Även patientrummens utformning varierar. En del är symmetriska, andra mer oregelbundna. Färgsättningen går här i regel åt det varma hållet med växtfärg som bas i själva patientrummen, medan mer offentliga rum har svalare färger med mineralfärg som bas. Många patientrum har högt i tak och fönstren är placerade så att man har utsikt ut mot naturen både från liggande och sittande läge. Och här finns alltid ett konstverk som passar med färgen i rummet.
På övre planet finns också en generös loftgång med gott om sittplats. Den håller ihop hela byggnaden runt innerträdgården, med dess muralmålning, skulpturgrupp och valv direkt ut mot naturen intill. Utanför sjukhuset finns både vild natur, promenadleder, lantbruk, trädgårdsmiljöer och en terapiträdgård som många patienter har stor glädje av.
Sedan början av 1930-talet har en rad antroposofiskt inspirerade verksamheter utvecklats och etablerat sig i Ytterjärna med omnejd – utöver Vidar Rehab finns också kulturhus, skolor, biodynamiska gårdar, verksamheter för funktionsnedsatta osv.
Konstnären Arne Klingborg var en av grundarna till Kulturcentrum Järna som grundades 1964. I början var verksamheten inhyst i det sk Vita Huset, en sekelskiftesvilla byggd av målaren Bruno Liljefors. Verksamheten växte och arkitekten Erik Asmussen fick uppdraget att rita de hus man idag kan se på området kring Kulturhuset.
Utöver Vidar Rehab rymmer byggnaderna allt ifrån hotell, butiker och restauranger till bostäder, kontor, övningssalar och musikrum.
I Ytterjärna har flera uppmärksammade utställningar om arkitektur och trädgårdskonst producerats. Konferenser, föredrag och konstnärliga evenemang pågår ständigt.
Erik Asmussen ville skapa en miljö där husen skulle förhålla sig medvetet till landskap och människa, men också till varandra. Det stora Kulturhuset dominerar området, och fungerar som en moderbyggnad till övriga byggnader.